hundschampo, flintastek o.s.v
Mitt schampo gav sin sista droppe för en vecka sedan, eller var det två? Hur som helst tänkte jag att det var lite omständigt att alltid beställa schampo via internet. Med dreads så använder man ju inte samma lödder som alla andra slödder, skämt åsido. Har använt ett speciellt schampo gjort på hampfröolja (Hampfröolja anses vara naturens nyttigaste vegetabiliska olja eftersom den innehåller den högsta andelen fleromättade fettsyror (78%) av alla vegetabiliska oljor.) och för att inte framstå som en total hippie/miljöpartist (fy fan för träslips) tänkte jag prova något lite mer lättillgängligt.
Hundschampo!
Jag testade det idag och måste säga att det känns bättre än något annat jag provat.
Så för alla dreadheads där ute finns det bara en sak att säga: Do it DOGGYSTYLE!
Vad det gäller matvanor så är dom riktigt i linje med vad ens mor satte upp som standard när man var mindre. Dagens lunch bestod av en hel flintastek och potatissallad. Efterrätten var mera flintastek men det var ingen som nappade på den. Snart är det dags för middag också, hmm, blir nog krokant glass med karamell sås. Håll ögonen öppna för detta kan mycket väl komma och bli aftonbladets nya diét. Att lättja sig smal, alldelse under rubriken: Mjöl ger dig cancer!
Övriga tankar drar sig nu allt mer åt att Jens snart ska flytta tillbaka till Sverige. Kommer bli trist men samtidigt ser jag även fram emot det. Vi har ju spenderat varje minut tillsammans och jag vet nästan inte var jag slutar och Jens börjar. Det har ändå känts otroligt naturligt att leva så nära inpå varandra. Första månaden var lustig eftersom vi sov med en decimeters mellanrum på madrasserna. Nu finns det var sitt rum att krypa iväg till men det har ändå inte varit många ensamma stunder. I sluter på mars dyker göterborgaren Perter upp för en visit och arbetsintervju. Känner inte honom och har aldrig träffat honom så det ska bli spännande. Roligt om han nu får jobbet, han lät säker, för även hur stor min självbevarelsedrift är så kan det kännas bra att han någon. Någon svensk... För jag tror inte jag skulle ha det så fruktansvärt skoj ensam med Luca, den italienske ingenjören. Vad man än pratar med honom om kan man vara så säker på att det slutligen kommer att leta till en diskution om mat, led av honom. Hur kan ens enda intresse, ens drivkraft, vara mat? Nä fy, det kan bli så jävla tradigt runt bordet ibland då man försöker dra igång en diskution.
Bums iväg till sängen för att sova gott, gott, gott och för att sedan kliva upp 04.35. Nä jag är inte bitter, jag har vant mig!
Hä Hä Häpålä!
PS: ikväll pratade Jens med sin syster i telefon och omedvetet slank det in norska i hans annars så stolta svenska språk. Haha! DS.
Hundschampo!
Jag testade det idag och måste säga att det känns bättre än något annat jag provat.
Så för alla dreadheads där ute finns det bara en sak att säga: Do it DOGGYSTYLE!
Vad det gäller matvanor så är dom riktigt i linje med vad ens mor satte upp som standard när man var mindre. Dagens lunch bestod av en hel flintastek och potatissallad. Efterrätten var mera flintastek men det var ingen som nappade på den. Snart är det dags för middag också, hmm, blir nog krokant glass med karamell sås. Håll ögonen öppna för detta kan mycket väl komma och bli aftonbladets nya diét. Att lättja sig smal, alldelse under rubriken: Mjöl ger dig cancer!
Övriga tankar drar sig nu allt mer åt att Jens snart ska flytta tillbaka till Sverige. Kommer bli trist men samtidigt ser jag även fram emot det. Vi har ju spenderat varje minut tillsammans och jag vet nästan inte var jag slutar och Jens börjar. Det har ändå känts otroligt naturligt att leva så nära inpå varandra. Första månaden var lustig eftersom vi sov med en decimeters mellanrum på madrasserna. Nu finns det var sitt rum att krypa iväg till men det har ändå inte varit många ensamma stunder. I sluter på mars dyker göterborgaren Perter upp för en visit och arbetsintervju. Känner inte honom och har aldrig träffat honom så det ska bli spännande. Roligt om han nu får jobbet, han lät säker, för även hur stor min självbevarelsedrift är så kan det kännas bra att han någon. Någon svensk... För jag tror inte jag skulle ha det så fruktansvärt skoj ensam med Luca, den italienske ingenjören. Vad man än pratar med honom om kan man vara så säker på att det slutligen kommer att leta till en diskution om mat, led av honom. Hur kan ens enda intresse, ens drivkraft, vara mat? Nä fy, det kan bli så jävla tradigt runt bordet ibland då man försöker dra igång en diskution.
Bums iväg till sängen för att sova gott, gott, gott och för att sedan kliva upp 04.35. Nä jag är inte bitter, jag har vant mig!
Hä Hä Häpålä!
PS: ikväll pratade Jens med sin syster i telefon och omedvetet slank det in norska i hans annars så stolta svenska språk. Haha! DS.
Kommentarer
Trackback
